Sök

Köpguide Kamin & Kakelugn

2009-05-27

Egen härd är guld värd, som det heter. En kakelugn eller kamin skapar både värme och trivsel i huset.

Täljsten ger naturlig känsla 
De flesta kaminer är tillverkade i stål eller gjutjärn. Ett vanligt inslag är att utsidan är försedd med något slags värmelagrande material, ofta täljsten. Sten ger en känsla av naturlig värme och bidrar till att man inte behöver elda så ofta. Populärt på moderna kaminer är annars stora luckor eller sidoytor av glas, som skapar mer insyn och trivsel. Vissa kaminer går att vrida beroende på från vilket håll du vill se lågorna. Anslutning sker via rökrör till befintlig skorsten. Vanligast är anslutning bakifrån eller via kaminens topp. Kakelugnen ansluts via murverket upptill. Montering av kakelugn ska helst utföras av en erfaren fackman. Kaminer finns att köpa från ett par tusenlappar och uppåt.

SKAB-Sandugn.jpgStrålning eller konvektion
Strålningsvärme fungerar genom att värma omgivande material. Detta fungerar bra i rum med hög takhöjd där man vill ha snabb värme. Temperaturen blir ofta hög nära eldstaden. Konvektionsvärme uppstår när luften runt kaminen blir varm och utvidgar sig. Den varma luften stiger och för värmen runt i rummet och det tar litet längre tid för rummet att bli varmt. Många kaminer kombinerar strålnings- och konvektionsvärme, avgörande är konstruktionen av sidoväggarna.

Kakelugnen, en lång historia
Kakelugnen har funnits sedan 1400-talet, men konstruktionen att leda runt de varma rökgaserna och få högre verkningsgrad uppkom som en följd av 1700-talets vedbrist. Arkitekt C J Cronstedt och general Fabian Wrede konstruerade 1767 ett kanalsystem till kakelugnen som minskade åtgången på ved genom att väsentligt öka ugnens förmåga att bevara värme. Från början var kakelugnar dyra installationer som främst återfanns på slott och herresäten. Det var först runt förra sekelskiftet som masstillverkning kom igång och nya kakelugnar sattes in i nästan alla nybyggda hus, särskilt i Stockholms innerstad. Både Rörstrand och Gustafsberg har sysslat med tillverkning av kakelugnar och många vackra gamla ugnar betingar idag ett ganska högt pris. En gammal, nedplockad ugn kan kosta allt mellan 5000 och 100 000 kronor beroende på skick och utseende. Till detta kommer kostnaden för uppsättning på 20-30 000 kronor som tar cirka en vecka för en erfaren kakelugnsmakare.

En värmande investering
Kakelugnen är en vacker och effektiv värmekälla, trots att konstruktionen har flera hundra år på nacken är det få moderna eldstäder som kan mäta sig med kakelugnens verkningsgrad på 80% eller mer. Som jämförelse har en öppen spis sällan en verkningsgrad på mer än 10%. Effektmässigt anges allt från 2-10 kW, det viktiga är inte hög effekt utan att värmen avges kontrollerat och långsamt vilket möjliggörs genom den massiva konstruktionen, från början bestående av tegel men numera ofta i moduler eller block av gjutsten, för enklare uppsättning.

KakelugnspannanKakelugnens rökkanaler leder runt den varma förbränningsluften som magasineras i ugnens stenmagasin, traditionellt av tegel och lera. Nyare modeller kan använda tegel men också olivin, sand eller vatten för värmelagring. Ju större och tyngre kakelugn, desto mer värme kan magasineras och avges i upp till ett dygn efter eldning. Samtliga kakelugnar kräver fundament av sten eller betong på grund av tyngden på ett ton eller mer. I nya hus med mekanisk ventilation bör kakelugnen förses med anslutning för friskluft till eldstaden, denna anslutning bör i så fall förses med spjäll för att undvika nedkylning av ugnen efter eldning. 

Att elda i kakelugn
Använd väl torkad och finkluven ved, gärna från björk, tall, ask eller alm, helst inte ek som avger mycket garvsyra. Kakelugnen eldas varsamt en eller två gånger per dygn. Eldning sker med stängda innerluckor och öppna ytterluckor. Stapla veden luftigt och elda en eller två brasor. Ha dragluckorna och spället helt öppna i början, då elden tagit sig stängs dragluckorna så att elden brinner jämnt och tyst. När elden falnat och inga blå lågor längre syns, kan spjället stängas nästan helt för att tillgodogöra sig den sista värmen.

Cronspisen-Herrgard-201Typgodkännande
En typgodkänd eldstad uppfyller miljö- och säkerhetskraven i Boverkets Byggregler (BBR). Typgodkännande utfärdas bland annat av Swedcert och SP. I typgodkännandet redovisas vilka krav som är uppfyllda samt att installations- och bruksanvisningar är godkända. Svenska typgodkännanden ersätts allt mer av CE-märkta produkter (inom EU). CE-märkningen intygar att gällande krav enligt EG-direktiven uppfylls av tillverkaren. En CE-märkt produkt ska ha en handling som visar vilka direktiv som är uppfyllda.För att hålla nere utsläppen finns Svanenmärkning, med krav på högsta tillåtna mängd utsläpp av dessa. Verkningsgraden måste minst vara 73% och andelen partiklar får inte överstiga 5 gram per kilo ved.


Relaterade artiklar

 
 
Kakelugnen: En värmande investering
Kakelugnen är en vacker och effektiv värmekälla, trots att konstruktionen har flera hundra år på nacken är det få moderna eldstäder som kan mäta sig med kakelugnens verkningsgrad på minst 80%.
 2007 11 22